Liten människa, stora tankar

Jag följer en del bloggar. Lite olika - ni kan se vilka här till höger i spalten. Måste säga att jag är HELT och HÅLLET fascinerad av William, 12 år! Han skriver så bra, har så mycket kloka tankar och är vansinnigt kreativ. Och mogen för sin ringa ålder. Här kan ni följa hans tankar och funderingar, ta del av hans filmer med mera.

Lax och mums med kärlek

Igår blev jag bjuden på middag hos min fantastiskt söta och fina pojkvän. Han är även en bra kock, ska tilläggas. Han lagade något han kallade "Kärlekslax" och den var riktigt god.

Efter en prommis i staden där vi kollade in hur utelivet såg ut kom vi hem. Mitt blodsocker hade nått någon slags bottennivå och undrade om han hade nåt socker hemma. "Kära du, jag har ju 'Kärleksmums' som du ska få".

Vad säger man? Blir man inte alldeles helt rörd, varm i kroppen och glad i hela människan?

God morgon!

Startade morgonen med yoga på torget! Underbart initiativ av arrangörerna, måste jag säga. Och med min morgonstela kropp kan det inte bli bättre - snacka om att fröken är stel i kroppen! Men nu känns jag lös och ledig och pigg. Undrar om någon har morgonyoga att erbjuda så jag kan göra det till en vana?

Myskväll på en ö

Söndagkväll var det. Och fint väder. Vi tänkte vi skulle ut med barnen i naturen. Kvällsgrilla korv och bara mysa, tänkte vi. Barnen, eller ja - tonåringen, var tvungen sura och tjura en massa: "Jag vill inte åka dit och inte dit. DIT vill jag för där vet jag det är roligt" och var sur för att det inte blev som han ville. För han var den enda som ville det han ville.

Hur som helst tog vi oss en båttur till en liten ö. Barnen var lyckliga där de sprang omkring på klipporna, täljde grillpinnar och kastade sten i vattnet. Tack och lov för att jag som mamma står på mig ibland! Det behövs inget lekland, äventyrslekparker osv. Naturen duger så gott! Och mysigt fick vi!


Barnen i båten




Johan och Max




Grillpinnar ska täljas




Skönt att komma ut som omväxling

Uppdatering

Som jag konstaterat tidigare skriver jag alldeles för sällan. Borde kunna komma med några rader per dag... Men jag har inte haft skrivarlust, inte haft tid etc...

KÄR har jag i alla fall blivit! Riktigt ordentligt, dessutom. Och det känns hur bra som helst! Jag hade tänkt vara singel ett bra tag till, men så stod han där och det blev nästan som kärlek vid första ögonkastet - båda föll vi pladask :)

JOBB har jag, fast ingen inkomst. Annat än typ a-kassa. Arbetet på förra stället tog slut och nu arbetar jag med att ställa till en insamlingsgala för Umeås utsatta personer. Känns bra att ägna arbetslösheten åt något vettigt! Bloggen kan komma att handla en hel del om VIPgalan och arbetet med den.

Och lite annat smått och gått. Nu hoppas jag att regnet som kommit de senaste dagarna upphör och att värmen kommer tillbaka till oss igen!

Till nästa gång - LEV!

Kul att göra andra glada!

Hade en brittisk gäst härinne som undrade var hon kunde hitta "typiska svenska saker". Jag föreslog både Hemslöjden och Handelsgården, med de lokala konsthantverkarna. Hon kom tillbaka med ett stort leende på läpparna och sa:
"I just want to thank you! I´ve visited them both and WOW! I´m so happy now!"

Ibland är mitt jobb enkelt, men inte desto mindre roligt :)

Fick ett sms...

... av en tjej på 9½ år:
"...NN har gjort slut, han är ju helt dum i huvet! XX var ihop med YY och han gjorde också slut! Båda är ju helt sykiskt störda!"

Inte är det lätt det här med kärlek inte. Men jag känner mig som en tonåring igen! :-)

Skriver på tok för sällan!

Varför?! Jag vet inte. Kanske vill jag inte dela med mig av mitt liv för mycket. Men hur många på en skala läser det jag skriver å andra sidan. Skulle behöva skriva av mig mer, men ja... Det tar emot ibland.

Men i kväll har jag sett på "Du är som du äter". Igen. Anna Skipper är en coach för folk för att de ska äta och leva sunt. Bra så! Hon ser fräsch ut. Om hon hade varit kring de 50 år. Hon är alltså 2 år äldre än jag och jag lever inte som Anna Skipper lär men blir tagen för att vara kring max 30 år. Kanske 31-32. Jag blir 40 år nästa år.

Men det var inte det jag skulle skriva om. Det var programmet med Sanna Bråding. En tjej som är van att synas i tv. En tjej med oerhörda problem... Ätstörningar, missbruk i dess olika former... you name it - hon har varit/är där!

Jag har sett "Du är vad du äter" många gånger med s k "vanliga" personer som har lite eller mycket övervikt. De har fuskat som fan och ändå "klarat provet" i programmet så att säga. Jag måste erkänna att jag sett ganska många av de här programmen... Jaja! Sanna Bråding, med ALL den här problematik hon har klarar programmet felfritt! Hmmm, tänker jag. Vill man vara supersnäll med henne efter alla skriverier och hjälpa henne till en comeback? Eller är det så att den här tv-personligheten i tv-programmet som verkligen gör ner alla verkligen växer? Jag vet inte. Men är det så att jag har sett henne som henne själv önskar jag henne verkligen Lycka Till!