Hade en brittisk gäst härinne som undrade var hon kunde hitta "typiska svenska saker". Jag föreslog både Hemslöjden och Handelsgården, med de lokala konsthantverkarna. Hon kom tillbaka med ett stort leende på läpparna och sa:
"I just want to thank you! I´ve visited them both and WOW! I´m so happy now!"
Ibland är mitt jobb enkelt, men inte desto mindre roligt :)
onsdag 13 maj 2009
Fick ett sms...
... av en tjej på 9½ år:
"...NN har gjort slut, han är ju helt dum i huvet! XX var ihop med YY och han gjorde också slut! Båda är ju helt sykiskt störda!"
Inte är det lätt det här med kärlek inte. Men jag känner mig som en tonåring igen! :-)
"...NN har gjort slut, han är ju helt dum i huvet! XX var ihop med YY och han gjorde också slut! Båda är ju helt sykiskt störda!"
Inte är det lätt det här med kärlek inte. Men jag känner mig som en tonåring igen! :-)
torsdag 5 februari 2009
Skriver på tok för sällan!
Varför?! Jag vet inte. Kanske vill jag inte dela med mig av mitt liv för mycket. Men hur många på en skala läser det jag skriver å andra sidan. Skulle behöva skriva av mig mer, men ja... Det tar emot ibland.
Men i kväll har jag sett på "Du är som du äter". Igen. Anna Skipper är en coach för folk för att de ska äta och leva sunt. Bra så! Hon ser fräsch ut. Om hon hade varit kring de 50 år. Hon är alltså 2 år äldre än jag och jag lever inte som Anna Skipper lär men blir tagen för att vara kring max 30 år. Kanske 31-32. Jag blir 40 år nästa år.
Men det var inte det jag skulle skriva om. Det var programmet med Sanna Bråding. En tjej som är van att synas i tv. En tjej med oerhörda problem... Ätstörningar, missbruk i dess olika former... you name it - hon har varit/är där!
Jag har sett "Du är vad du äter" många gånger med s k "vanliga" personer som har lite eller mycket övervikt. De har fuskat som fan och ändå "klarat provet" i programmet så att säga. Jag måste erkänna att jag sett ganska många av de här programmen... Jaja! Sanna Bråding, med ALL den här problematik hon har klarar programmet felfritt! Hmmm, tänker jag. Vill man vara supersnäll med henne efter alla skriverier och hjälpa henne till en comeback? Eller är det så att den här tv-personligheten i tv-programmet som verkligen gör ner alla verkligen växer? Jag vet inte. Men är det så att jag har sett henne som henne själv önskar jag henne verkligen Lycka Till!
Men i kväll har jag sett på "Du är som du äter". Igen. Anna Skipper är en coach för folk för att de ska äta och leva sunt. Bra så! Hon ser fräsch ut. Om hon hade varit kring de 50 år. Hon är alltså 2 år äldre än jag och jag lever inte som Anna Skipper lär men blir tagen för att vara kring max 30 år. Kanske 31-32. Jag blir 40 år nästa år.
Men det var inte det jag skulle skriva om. Det var programmet med Sanna Bråding. En tjej som är van att synas i tv. En tjej med oerhörda problem... Ätstörningar, missbruk i dess olika former... you name it - hon har varit/är där!
Jag har sett "Du är vad du äter" många gånger med s k "vanliga" personer som har lite eller mycket övervikt. De har fuskat som fan och ändå "klarat provet" i programmet så att säga. Jag måste erkänna att jag sett ganska många av de här programmen... Jaja! Sanna Bråding, med ALL den här problematik hon har klarar programmet felfritt! Hmmm, tänker jag. Vill man vara supersnäll med henne efter alla skriverier och hjälpa henne till en comeback? Eller är det så att den här tv-personligheten i tv-programmet som verkligen gör ner alla verkligen växer? Jag vet inte. Men är det så att jag har sett henne som henne själv önskar jag henne verkligen Lycka Till!
söndag 2 november 2008
Nu vet jag
Har haft en underbar helg. Verkligen. Träffat släktingar som jag inte sett på flera år och umgåtts under trevliga former. Kusin M, hans barn och hans syster Z bjöd på middag och Halloweenfest igår. Barnen stormtrivdes och jag med. Maten var god, hemmet var smyckat med diverse spindelväv och pumpalyktor gjordes. Sonen blev en hejjare på att skära ut dem och blev riktigt stolt över sina verk:)
På morgnarna har vi sovit tills vi vaknat och sedan ätit långfrukost som M dukade upp. Allt man kunde önska sig fanns på bordet. Och i morse kände jag att det är så här jag vill ha det. Träffar jag en man ska han vara som min kusin! Det kändes att så vill jag ha det i livet. Frågan är bara var jag hittar Honom den dagen jag känner mig redo för en man i mitt liv...
På morgnarna har vi sovit tills vi vaknat och sedan ätit långfrukost som M dukade upp. Allt man kunde önska sig fanns på bordet. Och i morse kände jag att det är så här jag vill ha det. Träffar jag en man ska han vara som min kusin! Det kändes att så vill jag ha det i livet. Frågan är bara var jag hittar Honom den dagen jag känner mig redo för en man i mitt liv...
tisdag 7 oktober 2008
Måste grannen stenas?
Den här texten har publicerats många gånger, men den är så bra att den tål att publiceras igen:
Öppet brev till de präster som skrivit under uppropet mot välsignelseakten för homosexuella:
Jag har en del frågor till er präster som vet och kan allt.
Jag tänker sälja min dotter som slav (2:a Mos 21:7). Vad kan vara ett skäligt pris? I 3:e Mos 21:20 står det klart och tydligt att jag får äga både manliga och kvinnliga slavar från ett grannland. En vän till mig hävdar att detta gäller bara människor utanför EU. Kan han ha rätt?
Min granne som jobbar på Kvantum insisterar på att även jobba på söndagar. Enligt 2:e Mos 35:2 så måste han dräpas. Är jag moraliskt ansvarig för att göra detta själv?
Jag besöker inte kyrkan då jag lider av stor närsynthet och enligt 3:e Mos 21:20 får jag inte närma mig Guds altare om jag ser dåligt. Min son konfirmerar sig nu och det vore kul att se hur han uppför sig i kyrkan. Är det okej om jag sitter i vapenhuset?
Kan mina barn börja träna fotboll i IFK Värnamo då 3:e Mos 11:7-8 säger att de inte får röra resterna efter en död gris. Eller måste de fortsatta spela här hemma med en plastboll?
En bonde här ute i Tånnö envisas med att odla olika grödor på samma jord och syndar därmed mot 3:e Mos 19:19. Han har även den fula ovanan att svära mycket. Nu är hans fru inte heller mycket bättre då hon envisas med att gå klädd i kläder som är gjorda av mer än ett tygmateriel (vanligen bomull och polyester). Är det nu nödvändigt att samla hela Tånnöbyn för att stena dem? (3:e Mos 24:10-16). Kan vi inte bara bränna dem på bål som vi brukar göra med människor som ligger med sina släktingar (3:e Mos 20:14)?
Jag vet att ni präster har gått på djupet i dessa frågor så jag ser fram mot tydliga och raka svar.
Stort tack till er rakryggade präster som tydligt visar att Guds ord är evigt och oföränderligt.
Magnus Samuelsson i Tånnö
Öppet brev till de präster som skrivit under uppropet mot välsignelseakten för homosexuella:
Jag har en del frågor till er präster som vet och kan allt.
Jag tänker sälja min dotter som slav (2:a Mos 21:7). Vad kan vara ett skäligt pris? I 3:e Mos 21:20 står det klart och tydligt att jag får äga både manliga och kvinnliga slavar från ett grannland. En vän till mig hävdar att detta gäller bara människor utanför EU. Kan han ha rätt?
Min granne som jobbar på Kvantum insisterar på att även jobba på söndagar. Enligt 2:e Mos 35:2 så måste han dräpas. Är jag moraliskt ansvarig för att göra detta själv?
Jag besöker inte kyrkan då jag lider av stor närsynthet och enligt 3:e Mos 21:20 får jag inte närma mig Guds altare om jag ser dåligt. Min son konfirmerar sig nu och det vore kul att se hur han uppför sig i kyrkan. Är det okej om jag sitter i vapenhuset?
Kan mina barn börja träna fotboll i IFK Värnamo då 3:e Mos 11:7-8 säger att de inte får röra resterna efter en död gris. Eller måste de fortsatta spela här hemma med en plastboll?
En bonde här ute i Tånnö envisas med att odla olika grödor på samma jord och syndar därmed mot 3:e Mos 19:19. Han har även den fula ovanan att svära mycket. Nu är hans fru inte heller mycket bättre då hon envisas med att gå klädd i kläder som är gjorda av mer än ett tygmateriel (vanligen bomull och polyester). Är det nu nödvändigt att samla hela Tånnöbyn för att stena dem? (3:e Mos 24:10-16). Kan vi inte bara bränna dem på bål som vi brukar göra med människor som ligger med sina släktingar (3:e Mos 20:14)?
Jag vet att ni präster har gått på djupet i dessa frågor så jag ser fram mot tydliga och raka svar.
Stort tack till er rakryggade präster som tydligt visar att Guds ord är evigt och oföränderligt.
Magnus Samuelsson i Tånnö
torsdag 2 oktober 2008
Insikt 2
Så är det bara att inse. Fejsa verkligheten. Diagnosen "Deprimerad". Jag trodde att om man fick en sådan var man så orkeslös att man inte skulle klara av jobb och så. Visst, jag har haft svårt att klara av att orka en massa men jag har ju klarat av att arbeta.
Det finns en del tester man kan göra och de har nu visat mig att jag är rätt så nere. Det liv jag levt de senaste åren och då fram för allt det senaste året ska man inte behöva leva. För mycket av allt som har med oro, inte veta om man har någonstans att bo eller inte, har jag jobb, barnens liv och välmående, sonen fick diagnos han med, en sambo som bröt ihop och jag var tvungen att ta hand om hans ångest med... Vem tänkte någonsin på mig? Det var det ingen som gjorde. Nu gör jag det. Har fått hjälp att hitta en bra läkare, medicin är på väg och samtalsterapi med. Bra kvinna reder sig inte själv, alltså.
En dag, någon gång i framtiden, kommer den här damen att vara en lyckligare dam. Det får ta den tid det tar. Jag orkar inte må illa längre.
Det finns en del tester man kan göra och de har nu visat mig att jag är rätt så nere. Det liv jag levt de senaste åren och då fram för allt det senaste året ska man inte behöva leva. För mycket av allt som har med oro, inte veta om man har någonstans att bo eller inte, har jag jobb, barnens liv och välmående, sonen fick diagnos han med, en sambo som bröt ihop och jag var tvungen att ta hand om hans ångest med... Vem tänkte någonsin på mig? Det var det ingen som gjorde. Nu gör jag det. Har fått hjälp att hitta en bra läkare, medicin är på väg och samtalsterapi med. Bra kvinna reder sig inte själv, alltså.
En dag, någon gång i framtiden, kommer den här damen att vara en lyckligare dam. Det får ta den tid det tar. Jag orkar inte må illa längre.
fredag 19 september 2008
Norra Sverige, is, isbjörnar och förväntningar
Jag arbetar inom turismen. Till norra Sverige kommer det folk, även svenskar, med en bild av hur norra delen av vårt land är. Här kommer några exempel från min tid på turistbyrån.
1)Ett kryssningsfartyg med en massa tyskar lägger till i Umeå och vi har ordnat med guidade bussturer för 2/3:ar av passagerarna. Den sista tredejdelen har några timmar i stan för shopping och så. De har fått en karta som visar Umeå centrum och där ska de hålla sig, annars missar de båten som ska vidare. En del av dem kommer in på turistbyrån för att köpa souvenirer, kolla mejl osv... och en gäst frågade lite om stan och så. Men så var det en fråga som han verkligen ville ha svar på. Jag såg på honom att någonstans visste han svaret, men var ändå tvungen att ställa den: "Can I see a moose some where here?" och pekade på kartan över Umeå centrum. "No" svarade jag. "We hardly see them at all in the woods".
2)En svensk kvinna från södra Sverige hade valt Umeå universitet för sin distansutbildning under höstterminen för att det låg så långt norrut. Hon tänkte ta upp sin familj och kom in till oss för att ta reda på lite vad de kunde hitta på under den helgen. Hennes fråga var om vi hade någon bra skidort här. Jag undrade vad hon hade i tanken, var de brukade åka skidor och så. De brukade vara i Åre, Sälen osv. Jag svarade att i Umeåregionen finns inte just den skidåkningen eller skidorter, då måste man till fjällvärlden som är Kittelfjäll, Hemavan och Tärnaby. Sen kom det fram att det var i oktober som hon hade tänkt ta upp familjen på en skidweekend! Jag sa då att här inte finns så pass med snö att det finns några backar öppna. Vi har ingen snö alls här då för det mesta. Hon blev oerhört besviken och det kändes nästan som att det var mitt fel att vi inte har tillräckligt med snö den tiden på året. Hennes kommentar var den här: "Här har jag valt universitet efter geografin! Jag ville så långt norrut för att ta del av vintern ordentligt!". Hur var hennes geografiundervisning i grundskolan, var den fråga jag fick i mitt huvud den gången.
3) Det här är jättevanligt. Ett par kommer in och jag förmodar de kommer från Medelhavsområdet någonstans. De vill, som så många andra, åka upp så långt man kan komma på jordklotet. De har en bild om att det är så märkvärdigt, bara man är längst upp. Jag kan förstå den här grejen i juni då midnattsolen är, men nu... Just det här paret ville den här helgen, 19-21 september, åka till ishotellet i Jukkasjärvi. Vi sa att det inte var öppet eftersom det är för varmt för att ett ishotell ska kunna existera. Isen smälter, liksom. Och de blir jätteförvånade! Tjejen i paret ville i alla fall så långt norrut hon kunde komma, de hade den här helgen på sig. Jag tror att killen bor här och har lite större förståelse än tjejen och vi förklarade att de kan få alldeles fantastisk natur närmare än i Kiruna. De skulle få mer upplevelse om de valde att åka mindre bil och föreslog Mårdseleforsarna i Vindelälven,som är en av de fyra nationalälvarna i Sverige, och sedan vidare upp till Tärnaby/Hemavan. Istället för att köra minst dubbelt så långt och tillbringa större delen av tiden i bilen och bara swischa förbi naturen.
Idag kom de in igen och de hade bestämt sig för att följa vårt råd. Bra så. Men så kommer tjejen in ensam efter en stund och sa att "I want to see ice and white bears". Igen fick jag förklara att det inte är rätt årstid för is och snö. Jag förklarade att hon fick åka till Kebenikajse, som är det högsta berget i landet och bestiga det berget för att komma till glaciärerna. Det är liksom inte en grej man gör lite sponant så. Och för att se isbjörnar måste hon till typ Nordpolen. Hennes fråga på det var "Hur långt är det dit?".
Kontenta: En del ger sig inte! De har sin bild och vad man än säger så kan man inte slå hål på den bilden. Geografi är ett bra ämne i skolan!
1)Ett kryssningsfartyg med en massa tyskar lägger till i Umeå och vi har ordnat med guidade bussturer för 2/3:ar av passagerarna. Den sista tredejdelen har några timmar i stan för shopping och så. De har fått en karta som visar Umeå centrum och där ska de hålla sig, annars missar de båten som ska vidare. En del av dem kommer in på turistbyrån för att köpa souvenirer, kolla mejl osv... och en gäst frågade lite om stan och så. Men så var det en fråga som han verkligen ville ha svar på. Jag såg på honom att någonstans visste han svaret, men var ändå tvungen att ställa den: "Can I see a moose some where here?" och pekade på kartan över Umeå centrum. "No" svarade jag. "We hardly see them at all in the woods".
2)En svensk kvinna från södra Sverige hade valt Umeå universitet för sin distansutbildning under höstterminen för att det låg så långt norrut. Hon tänkte ta upp sin familj och kom in till oss för att ta reda på lite vad de kunde hitta på under den helgen. Hennes fråga var om vi hade någon bra skidort här. Jag undrade vad hon hade i tanken, var de brukade åka skidor och så. De brukade vara i Åre, Sälen osv. Jag svarade att i Umeåregionen finns inte just den skidåkningen eller skidorter, då måste man till fjällvärlden som är Kittelfjäll, Hemavan och Tärnaby. Sen kom det fram att det var i oktober som hon hade tänkt ta upp familjen på en skidweekend! Jag sa då att här inte finns så pass med snö att det finns några backar öppna. Vi har ingen snö alls här då för det mesta. Hon blev oerhört besviken och det kändes nästan som att det var mitt fel att vi inte har tillräckligt med snö den tiden på året. Hennes kommentar var den här: "Här har jag valt universitet efter geografin! Jag ville så långt norrut för att ta del av vintern ordentligt!". Hur var hennes geografiundervisning i grundskolan, var den fråga jag fick i mitt huvud den gången.
3) Det här är jättevanligt. Ett par kommer in och jag förmodar de kommer från Medelhavsområdet någonstans. De vill, som så många andra, åka upp så långt man kan komma på jordklotet. De har en bild om att det är så märkvärdigt, bara man är längst upp. Jag kan förstå den här grejen i juni då midnattsolen är, men nu... Just det här paret ville den här helgen, 19-21 september, åka till ishotellet i Jukkasjärvi. Vi sa att det inte var öppet eftersom det är för varmt för att ett ishotell ska kunna existera. Isen smälter, liksom. Och de blir jätteförvånade! Tjejen i paret ville i alla fall så långt norrut hon kunde komma, de hade den här helgen på sig. Jag tror att killen bor här och har lite större förståelse än tjejen och vi förklarade att de kan få alldeles fantastisk natur närmare än i Kiruna. De skulle få mer upplevelse om de valde att åka mindre bil och föreslog Mårdseleforsarna i Vindelälven,som är en av de fyra nationalälvarna i Sverige, och sedan vidare upp till Tärnaby/Hemavan. Istället för att köra minst dubbelt så långt och tillbringa större delen av tiden i bilen och bara swischa förbi naturen.
Idag kom de in igen och de hade bestämt sig för att följa vårt råd. Bra så. Men så kommer tjejen in ensam efter en stund och sa att "I want to see ice and white bears". Igen fick jag förklara att det inte är rätt årstid för is och snö. Jag förklarade att hon fick åka till Kebenikajse, som är det högsta berget i landet och bestiga det berget för att komma till glaciärerna. Det är liksom inte en grej man gör lite sponant så. Och för att se isbjörnar måste hon till typ Nordpolen. Hennes fråga på det var "Hur långt är det dit?".
Kontenta: En del ger sig inte! De har sin bild och vad man än säger så kan man inte slå hål på den bilden. Geografi är ett bra ämne i skolan!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)