Jag börjar närma mig de 40, men jag tror aldrig jag känt mig så ung som nu. Det måste vara något som händer med en människa kring de här åren. Mer avslappnad och lugn, känner jag mig. När mamma fyllde 40 sa hon att "Nu börjar livet" och då tyckte jag att hon var en tant. Nu är jag själv där, men känner mig inte som en tant. Allt är relativt.
I helgen var jag på bröllop och gifte bort en av mina "småkusiner". Jag har ett helt gäng kusiner som jag tyckt varit småbarn under årens lopp... Men ja, de blir ju äldre de med! Folk frågade vem jag var och jag sa att jag var bruden äldsta kusin varpå samtliga svarade: "Det kan man då inte tro". Mina barn anser mig inte, som jämförelse bakåt i tiden, att deras mamma är en tant. De anser att jag är så ung så det finns inte.
Idag tar jag det som en komplimang. Men då jag var 27 år och fick visa leg då jag skulle köpa snus var det en förolämpning. Killen i kiosken trodde dessutom att leget inte var mitt! Då hade jag varit gift i 2 år och hade en 1-åring i vagnen utanför butiken. Då ville jag bli tagen i den ålder jag var i. Det vill jag nu med, naturligtvis, men det gör inget om man skulle gissa på att jag är kring 30:) Har dock inte ålderskomplex! Jag njuter!
måndag 11 augusti 2008
tisdag 5 augusti 2008
Insikt
Sonen kom på under fotbollsturneringen att man kunde panta burkar. Man fick en godis á en krona/2 burkar och han samlade så mycket att de i kiosken till slut sa ifrån. De kunde inte längre ge bort godis... Han deppade en stund, men kom sedan på att han kunde samla på sig burkar och få pengar för dem i en butik! Så det gjorde han. 39.50 fick han ihop innan vi åkte hem och han ångrade lite att han så girigt hade velat haft godis innan...
Vi pantade burkarna på vägen hem och allt var bra. Så säger han tillslut så här:
- Jag hade kunnat ge pantpengarna till Röda Korset också.
- Ja, sa jag. Men då hade du inte haft pengarna nu...
- Men de har ju inga pengar, det kan ju vara barn som har det svårt, fattigt... och vi har ju inte heller så mycket pengar, men de har det nog värre. Rädda Barnen och Röda Korset behöver ju alla kronor de kan få!
Visst är det så! Men jag tycker han gjorde sig förtjänt av de nästan 40 kronorna han jobbade ihop!
Söt är han då han tänker i alla fall, min son! :)
Vi pantade burkarna på vägen hem och allt var bra. Så säger han tillslut så här:
- Jag hade kunnat ge pantpengarna till Röda Korset också.
- Ja, sa jag. Men då hade du inte haft pengarna nu...
- Men de har ju inga pengar, det kan ju vara barn som har det svårt, fattigt... och vi har ju inte heller så mycket pengar, men de har det nog värre. Rädda Barnen och Röda Korset behöver ju alla kronor de kan få!
Visst är det så! Men jag tycker han gjorde sig förtjänt av de nästan 40 kronorna han jobbade ihop!
Söt är han då han tänker i alla fall, min son! :)
Fotbollsfestival
Dottern spelar fotboll. Hon spelar fotboll väldigt bra, dessutom. I helgen var det Umeå Fotbollsfestival. Den femte största turneringen i Sverige. Hela laget var så taggat och även de tjejer som inte riktigt förstår hur kroppen hänger ihop och som inte heller förstår det här med vad fotboll handlar om spelade så bra! Jag har varit en stolt fotbollsmorsa under flera dagar.
Idag känns min skalle som om innandömet har bytts ut mot bomull. Jag har varit så oerhört slut vid de här dagarnas slut att jag inte minns när jag varit så trött sist. Visst! Vi har haft superkul! Det har varit jätteroligt att se dottern spela, träffa alla människor och så vidare. Mindre roligt var att städa bajamajorna. Men ska man se positivt på saker och ting så var just den biten mindre läbbig än jag föreställt mig det.
Efter helgen började jobbet. Jag skulle behöva minst en vecka på ett spahotell, en "James" som städade och tvättade här hemma under tiden jag var på spahotellet... Det är ett år kvar till nästa semester...
Idag känns min skalle som om innandömet har bytts ut mot bomull. Jag har varit så oerhört slut vid de här dagarnas slut att jag inte minns när jag varit så trött sist. Visst! Vi har haft superkul! Det har varit jätteroligt att se dottern spela, träffa alla människor och så vidare. Mindre roligt var att städa bajamajorna. Men ska man se positivt på saker och ting så var just den biten mindre läbbig än jag föreställt mig det.
Efter helgen började jobbet. Jag skulle behöva minst en vecka på ett spahotell, en "James" som städade och tvättade här hemma under tiden jag var på spahotellet... Det är ett år kvar till nästa semester...
torsdag 24 juli 2008
Klädinköp
Vi ska på bröllop om några veckor och sonen och jag var tvungna att handla kläder till den dagen. Det är verkligen inte lätt att hitta kläder som passar dels mig och dels mig på ett bröllop! Och att hitta snygga brallor till sonen är ungefär lika svårt.
Tillslut hittade vi ett par snygga jeans och ett par skor till honom och då blev hans humör bättre. Av någon anledning är det roligare att köpa skor än byxor, enligt honom.
Vi hade fortfarande inte hittat något till mig: överallt dessa blommiga klänningar med en massa ryschpysch som verkligen inte känns Erika. Tillslut hittade vi Affären! Jag hittade även en klänning och sonen säger: "Ja, den var snygg. Det är som en Catwoman-klänning". Jag provade den och visst, den var snygg. Kanske inte så mycket bröllop, dock. Jag frågade sonen och hans svar blev: "Nej, det är nog inte så mycket bröllop. Det är mer dejt över den klänningen"!
Han har just fyllt 12 år.
Tillslut hittade vi ett par snygga jeans och ett par skor till honom och då blev hans humör bättre. Av någon anledning är det roligare att köpa skor än byxor, enligt honom.
Vi hade fortfarande inte hittat något till mig: överallt dessa blommiga klänningar med en massa ryschpysch som verkligen inte känns Erika. Tillslut hittade vi Affären! Jag hittade även en klänning och sonen säger: "Ja, den var snygg. Det är som en Catwoman-klänning". Jag provade den och visst, den var snygg. Kanske inte så mycket bröllop, dock. Jag frågade sonen och hans svar blev: "Nej, det är nog inte så mycket bröllop. Det är mer dejt över den klänningen"!
Han har just fyllt 12 år.
tisdag 24 juni 2008
Köpsug
Var på stan med sonen på en shoppingrunda. Kläder till honom skulle inhandlas men av någon anledning slank vi in på The Phone House och skulle kolla en sak. Så börjar vi prata med en säljare där som ser våra - något till åren kommna - telefoner och undrade hur mycket pengar vi egentligen lägger ut på de tre kontantkorten varje månad. Samtalet slutade med att han nästan helt och hållet övertalade mig om att teckna ett mobilt bredbandsabonemang och köpa en lap top och tre nya telefoner!!! Vi skulle verkligen behöva bättre telefoner alla tre i familjen och ja, vi skulle behöva en dator till... Det är ofta bråk om den enda datorn hushållet äger och lillasyster känner sig undanknuffad av storebror.
Men jag blir nervös då jag inte besitter någon som helst kunskap om tekniska saker. Måste diskutera det hela med en vän som kan sådant.
Sonen gick naturligtivs upp i högvarv då han insåg vad det var vi pratade om. Nu hoppas både han och jag att det verkligen ÄR ett bra erbjudande. Köpsuget eskalerade något alldeles enormt hos mig!
Men jag blir nervös då jag inte besitter någon som helst kunskap om tekniska saker. Måste diskutera det hela med en vän som kan sådant.
Sonen gick naturligtivs upp i högvarv då han insåg vad det var vi pratade om. Nu hoppas både han och jag att det verkligen ÄR ett bra erbjudande. Köpsuget eskalerade något alldeles enormt hos mig!
söndag 15 juni 2008
Bara att gilla läget 2007-03-01
I dag var en hemsk dag. Eller gårdagen - klockan har just passerat midnatt. Stressa hem från jobbet för att hinna till sonens träning, var det första. Under tiden han tränade sprang dottern omkring i Sporthallen och hon råkade snubbla olyckligt och tog emot sig med handen då hon föll med näsan före in i en dörr. Näsblodet gjorde att jag trodde att det var det värsta, men efter en stund sa hon att hennes finger gjorde ont. Och visst - det var rejält svullet och jag kände att vi får ta vägen förbi på akuten innan vi åker hem.
Klockan 19.20 stämplade vi in på akuten. Klockan 22.15 fick vi träffa en doktor som inte ens säger "hej" då han klev in i rummet. Inte heller såg han varken mig eller dottern i ögonen.Han var inte intresserad av att presentera sig.
Han tittade på flickans finger och sa ordet "röntgen". Vid det här laget var hennes finger mer lila än någon annan slags färg.
Hon röntgades. Jag såg bilderna och kunde inte se någon spricka, som jag trodde det var, så jag tog för givet att lite bandage på så fick vi åka hem. Klockan var ju sent och alla tre var vi trötta.
Läkaren tittade på bilderna och vi fick träffa honom igen. Inget "hej" den här gången heller. Däremot sa han: "Det gick ju snabbt det där! Men jag har lite tråkiga nyheter. Det är en skelettskada på fingret så det blir Hand- och plastikkirurgen i morgonbitti".
"Neeeeeejjjjj!!!!" skrek jag inombords.
Ingen på akuten kunde gipsa så hon fick bandage och i morgonbitti får vi helt sonika bege oss upp på sjukhuset igen.
Klockan var några minuter i midnatt då jag låste upp dörren här. Det är natt mot torsdag. Barnen har skola i morgon. De är 10 och 7 år.
Bara att gilla läget.
Klockan 19.20 stämplade vi in på akuten. Klockan 22.15 fick vi träffa en doktor som inte ens säger "hej" då han klev in i rummet. Inte heller såg han varken mig eller dottern i ögonen.Han var inte intresserad av att presentera sig.
Han tittade på flickans finger och sa ordet "röntgen". Vid det här laget var hennes finger mer lila än någon annan slags färg.
Hon röntgades. Jag såg bilderna och kunde inte se någon spricka, som jag trodde det var, så jag tog för givet att lite bandage på så fick vi åka hem. Klockan var ju sent och alla tre var vi trötta.
Läkaren tittade på bilderna och vi fick träffa honom igen. Inget "hej" den här gången heller. Däremot sa han: "Det gick ju snabbt det där! Men jag har lite tråkiga nyheter. Det är en skelettskada på fingret så det blir Hand- och plastikkirurgen i morgonbitti".
"Neeeeeejjjjj!!!!" skrek jag inombords.
Ingen på akuten kunde gipsa så hon fick bandage och i morgonbitti får vi helt sonika bege oss upp på sjukhuset igen.
Klockan var några minuter i midnatt då jag låste upp dörren här. Det är natt mot torsdag. Barnen har skola i morgon. De är 10 och 7 år.
Bara att gilla läget.
Utveckling 2006-12-21
Min dotter, 7 år, meddelade igår så här:
"Mamma, jag har kommit ur prinsessåldern nu".
Jag frågade varför då, varpå hon svarar:
"Tycker det var så barnsligt"
Jag undrade det här med favoritfärg - det har så länge varit rosa på första plats, sen lila. Har den också ändrats, undrade jag. Hon svarar:
"Nu är svart min favoritfärg, sen kommer blå!"
Vidare har hon bestämt att hon inte ska vara något ljuvt och fint på julspelet med skolan (som Jungfru Maria eller ängel) - hon ska vara sockerbagare. Hennes tillägg var lite kul:
"Mamma, visste du att NN i min klass FORTFARANDE är kvar i prinsessåldern?!" *ler*
Lilla damen är på väg att bli stor! Skönt med utveckling :)
"Mamma, jag har kommit ur prinsessåldern nu".
Jag frågade varför då, varpå hon svarar:
"Tycker det var så barnsligt"
Jag undrade det här med favoritfärg - det har så länge varit rosa på första plats, sen lila. Har den också ändrats, undrade jag. Hon svarar:
"Nu är svart min favoritfärg, sen kommer blå!"
Vidare har hon bestämt att hon inte ska vara något ljuvt och fint på julspelet med skolan (som Jungfru Maria eller ängel) - hon ska vara sockerbagare. Hennes tillägg var lite kul:
"Mamma, visste du att NN i min klass FORTFARANDE är kvar i prinsessåldern?!" *ler*
Lilla damen är på väg att bli stor! Skönt med utveckling :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)